testbädd sverige
I samarbete med Vinnova har Blue Institute fått i uppdrag att att ta fram en studie som underlag för att främja Testbädd Sverige. Studien behandlar sex frågeställningar relaterade till hur användningen av test- och demonstrationsmiljöer kan främjas i olika målgrupper, hur olika aspekter som finansiering, immaterialrätt, innovationsupphandling och standardisering bör beaktas, samt strategiska utvecklingsfrågor.
I samarbete med Vinnova har Blue Institute fått i uppdrag att ta fram en studie som underlag för att främja Testbädd Sverige.
Studien inleds med en bakgrund som beskriver test- och demonstrationsverksamhet i Sverige och konstaterar att den är omfattande och utgör en viktig del av innovationsinfrastrukturen i landet. Samtidigt är den synnerligen varierad och innefattar en mångfald av aktörer. I kombination innebär det att det finns utmaningar som härrör till fragmentering och att det finns förbättringspotential vad gäller samverkan, koordination och styrning.
De huvudsakliga slutsatserna sammanfattas nedan:
Goda förutsättningar: Det finns verktyg, metoder och pågående processer för att möta de särskilda frågeställningarna inom enskilda test- och demonstrationsmiljöer. Samtidigt kan de utvecklas vidare och framförallt användas i högre utsträckning.
Fragmentering: Trots det omfattande utbudet av test- och demonstrationsmiljöer, och många unika, framgångsrika miljöer, är fragmenteringen stor. Många aktörer har också uppdrag inom området. Det skapar en otydlig ansvarsfördelning och riskerar överflödig resursanvändning och parallella processer. Det finns ett behov av bättre samverkan mellan aktörer.
Tillgänglighet: För vissa målgrupper är tillgängligheten en utmaning. Det kan bero på höga kostnader, låg synlighet, matchningsutmaningar mellan generella behov och specifik testkompetens och hinder för ”outsiders” att komma in i systemet. Att öka nyttjandegraden av den existerande infrastrukturen bör vara lika prioriterat som att etablera nya miljöer.
Mer kunskap behövs: Satsningen på Testbädd Sverige är baserad på goda antaganden, men det saknas än så länge fakta, analys och reflektion om vilka program, utlysningar, kategorier, aktörskonstellationer, arbetssätt, finansieringsmodeller, m.m. som fungerar bra och vilka som fungerar mindre bra. Att få dessa klarlagda är en förutsättning för att utveckla satsningen.
Studien finns att läsa här.